Hastiröfilax-revysällskap? Nä, vad är det?

Vi medger att det är ett konstigt namn, även på hemmaplan, men det är fullt logiskt när man ser vad namnet innebär! Hasselfors, Tived, Röfors, Finnerödja, Laxå ! Klart som korvspad!

​

Det hela tog sin början någon gång på våren 1988. Annette Gustavsson tyckte att det nog behövde hända lite på kulturfronten. Sagt och gjort. Hon tog kontakt med Anne Riechel på TBV och tillsammans satte de in en annons som vände sig till alla teaterintresserade i Laxå kommun.

Vi var nog närmare 20personer som nappade på inbjudan. Många timmars prat. Egna funderingar över skrivandet. En hel del hade inte tålamod utan valde att ta sin mats ur skolan. Vi var en tapper skara på 5 personer som återstod.

Det ledde till att vi fick lov att börja ragga bland släkt- och vänleden när vi började få ett material färdigt.

​

Allt material skrev vi själva. Vi funderade över kostym och dekor och scenlösningar. Ja, ingen av oss hade någon som helst erfarenhet av ett arrangemang av detta slag. När vi började närma oss premiären i april insåg vi att ljud och ljus kanske är av nöden tvunget. Vi hade tur. TBV var oss ytterst behjälpliga och vi fick kontakt med två killar i Örebro. Klart man undrar vad de egentligen tänkte om oss. Men de stannade hos oss till vårt uppehåll 1996, så den första förskräckelsen försvann nog hos dem.

​

Vi körde nummerrevyer, med ideligen eget material mellan 1989 och 1996. Sedan valde vi att ta ett sabbatsår. Tid är som du vet något relativt. Vårt år höll i sig till 2002 då vi återigen satte upp en nummerrevy. Det fortsatte vi med fram till 2005 då vi smög in en ramhistoria bland alla lösnummer. Om man längre kan kalla dem för lösnummer. De ingick i historien! 2006 tog vi steget fullt ut och sedan dess spelar vi fars. Sång och musik är fortfarande viktiga inslag, men de ska höra till historien.

​

Vad skiljer sig då från starten 1989? Nja, vi är många som är kvar (även om en del av oss har valt att göra diverse uppehåll, men återvänt). Skillnaden skulle väl kanske vara att vårt kostymförråd har en enormt hög luftfuktighet. Våra första kostymer passar nog bäst för smurfar. Själva aktörerna har möjligen fått någon enstaka rynka, men våra hjärtan är fortfarande unga. Vi trivs enormt bra i varandras sällskap. Det är som en andra familj.

Våra scener har blivit rejält genomarbetade, mycket tack vare att vi haft så enormt duktiga byggare. Vem minns inte hotellet i två våningar i Hôtel Sheranôn? Som dessutom fungerade!!!

Annars är det mesta sig likt. Vi skriver, syr (om det behövs), dekorerar, gör biljetter och affischer och saluför oss.

​

Tänk på det när du slår dig ner i vår salong. Det är ett styvt arbete och en lång process bakom det du får se.

​

Välkommen!

​

​

Carina Rickard

ansvarig sidbyggare

​